Att leva ett liv tillsammans med en narcissist.
Hej!
Och välkommen tillbaka till min blogg. Jag vet att det var ett tag sedan nu jag skrev här på bloggen, men jag var tvungen och göra uppehåll med bloggandet helt.
Men nu är jag tillbaka igen och jag tänkte att denna gång ska vi prata om ett ämne som är värt och lyfta upp mer i rampljuset - Hur det är att leva ett liv tillsammans med en narcissist.
Och som många vet redan - så har jag nyligen fått varit med om det, och därför tänkte jag dela med mig av egna erfarenheter av det.
Vi kan ju börja med först, - Vad är en narcissist & hur fungerar dem som person & vad gör dem mot sin partner?
En narcissist är en typ av en personlighetsstörning som har en koppling till en persons upplevelse av sig själv som överlägsen i en relation till andra. Det menas att en narcissist ser sin egen spegelbild och blir förälskad i den och ser andra som värdelösa och osmaklig i sin värld.
En narcissist är oftast väldigt charmiga av sig och förföriska mot sin partner.
Tillslut så kommer narcissisten lirka dig runt om sitt lillfinger när du väl har fallit för narcissisten.
* Dem är oftast expert på att ljuga "systematiskt" (att man kan aldrig få dem berätta sanningen om sig själv - för att dem konstruerar alltid en version av sig själva som är bättre än alla andra), för att verka bättre än andra människor.
* En narcissist vill snart som möjligt ta kontroll över dig (som jag nämnde ovan: Lirka dig runt om sitt lillfinger) och vill avskärma dig från alla du älskar, alla du har runtom och ser till att du inte har någon runt om dig. Eller aningen begränsa vilka du få ha i ditt liv eller inte. Det här ger narcissisten mer makt och större inflytande över ditt liv. Och kanske övervakar vem du skriver med, vem du pratar i telefonen med, vem du ska träffa osv.
Bara din egna lilla narcissist är det ända du har och tillslut är du fast i den och kan inte komma loss från situationen så enkelt längre. Vad händer härnäst?
* Många narcissister vill ha mycket bekräftelse och uppmärksamhet. Det är för att dem tolkas till att vara ödmjuk, fina, snälla, charmiga & otroligt generösa. Och genom detta beteende så lyckas alltid narcissisten bygga upp ett nätverk som så kallas "Flying Monkeys" - Det betyder att om narcissisten blir anklagad för exempelvis maktmissbruk eller form av övergrepp, så tar folk dennes parti än att stå på din sida.
* En narcissist har oftast brist på empati och har inte en förmåga till att be om ursäkt. Utan dem har en världsuppfattning som bygger på att dem inte kan ha fel. Utan dem ska hela tiden ha rätt om saker och om människor. Och oftast vänder dem till att det är människor som är problemet. Dem saknar oftast empati och även dem kan be om ursäkt - så är det ett socialt spel som gynnar till deras bästa.
* Gaslightning är en av dem vanligaste manipulationsmetod en narcissist kör med sin partner. Det betyder att narcissisten kommer ständigt vilja påstå att DET ÄR DU som har fel när du egentligen har rätt, det kan gälla vad som helst. Gaslightning är en ren hjärntvättning - och blir man utsatt för länge, så kan det orsaka att du själv ifrågesätter dina egna tankar och tvivla på dig själv och dina egna uppfattningar. Och där härmed kan leda till att du tippar på tå och vågar inte göra eller tänka hursomhelst längre.
* En narcissist respekterar inte gränser. Då man kan märka det själv att det utmanar sina svagheter och styrkor. Tillslut kommer narcissisten avtäcka dina svagheter och vill lära känna dig så snabbt som möjligt och därför kan det anses att relationen gick för fort att inleda istället för att lugnt och fint ta sin tid och lära känna varandra. En sårbar person är oftast lättare att manipulera och kontrollera - då dem inte har samma styrka i sin integritet och gränser. Nu börjar det och bli skadligt för din psykiska, fysiska eller mentala hälsa. Beror på vad narcissisten har för syfte och mening till att ha dig i ditt liv och vad för skada det ger på dig och vad för effekt det ger efteråt. Du blir oftast nedtryckt, kränkt, du får en dålig självkänsla och underminimerar dig hela tiden.
Min historia om att leva tillsammans med en narcissist:
Jag levde mitt highlife-liv med vänner som tyvärr hade en dålig alkoholvana och jag drogs till det ganska fort. Jag förstod inte riktigt att jag hade problem med alkoholen heller. Allt bara flöt på och jag mådde hemskt dåligt medtanke på den tidigare relationen jag hade då - som efteråt knäckte mig helt och lät mig gå som en krossad och sorgsen själ. Inget och ha, inget och se upp till & inget att ha en framtid med. Mitt liv var skit helt enkelt. Och redan där var jag en svag individ som hade totalt spåra ur och levde i ett mörker.
Sen kom narcissisten in i mitt liv ganska så tätt inpå. Jag tänkte att det kunde vara något fint att ha någon i mitt liv som verkligen se mig för den jag är och vill ha en framtid med och såg framförallt ett ljus i det mörka, för jag hade ingen aning om vad en narcissist är eller var då. Det var det i början av allt, men ändå så fick jag känslan på något sätt att något inte stämde riktigt med denna person. Men jag kunde inte gissa mig fram till vad eller tänka mig vad - så jag sket i det.
Tillslut så såg personen personerna i mitt liv, dem var inte bra för mig. Så jag höll med och tog bort dem - dem jag hade umgåtts med med dåliga alkoholvanor.
Sen så gick vi in lite djupare - ALLA som jag har haft en sexuell relation till skulle bort och jag skulle berätta precis vilka det var osv, OCH DÄR börjar jag känna obehag och tänkte: "Men, det har ingen med och göra?" och jag blev rädd och ljög för honom. Men han lyckades ändå överlista det. Tillslut skulle nästan alla av mina killkompisar och även dem jag har haft en relation med - skulle genast bort ut ur mitt liv och från sociala medier. Det är inget och ha.
När vi väl inledde en relation, så verkade det bra i början, då allt var färskt och nytt och man var kär. Men ändå så gick jag med en ständig känsla dag ut och dag in att något inte var bra med den här personen.
Narcissisten inser tillslut att nu har den mig runt om sitt lillfinger, nu kan vi ta mer makt och kontroll över mitt liv och se till så jag snart blir själv och inte har någon runt om mig.
Minsta lilla fel jag gjorde eller sa - så skulle jag verkligen böna och be om förlåtelse.
Men sa jag något som var rätt, så var det fortfarande fel och det var mitt fel att det blev så eller att det sas på det viset.
Jag skulle vara sminkad varje gång vi sågs och se riktigt uppfixad ut, jag skulle klä mig sexigt så narcissisten tände på det extra varje gång vi sågs. Jag var inte perfekt nog med hur jag såg ut i övrigt eller sket i mina tankar och synpunkter på hur jag kanske ville se ut.
Jag skulle ha ständig kontakt med narcissisten med: Vad jag gjorde, vem jag var med, och efter jobbet skulle jag vara mycket engagerad till och ringa efteråt.
Varje gång vi gick på stan och jag träffade på någon eller vinkade till någon jag kände så skulle jag berätta vem det var och om det var en kille så skulle jag berätta för honom om jag har haft en sexuell relation till den osv. Det var under sådana omständigheter senare att jag inte vågade heja på någon manlig vän längre exempelvis - eller andra som jag känner trots dem hejar på mig kanske. Allt var så felvänt för mig.
Under alla bråktillfällen vi hade: Tillslut börjar jag och känna i mig själv att nu börjar det och sväljas mer och mer skit i mig och jag kunde svälja tills det stod stopp. Då laddades atombomben i mig och där kan vi faktiskt dra i mina trådar till att atombomben släpps - och då gjorde jag det mest oförlåteliga mot honom att jag slog till honom lätt, och alla vet att jag aldrig slår någon. Jag fungerar inte så. Jag kände direkt när jag gjorde det att jag bad om förlåtelse och jag vet inte varför jag gjorde så osv. Då vände narcissisten att övertyga om att jag måste ha kontroll över mina känslor och jag är den som skadar i förhållandet. Det var jag som hade stora fel och problem med självkontrollen enligt narcissisten.
Nu börjar jag och känna mig ännu mer svag, jag tillät mig själv att bli nedvärderad och minimerad och orkade inte kämpade emot det längre. Jag kände bara smärta och otillräcklig.
Nu var jag i det mörka åter igen.
Oälskvärd, en lättmanipulerad och svag människa som man ska lätt krossa.
På slutet av allt så tog tillslut alla vänner runt om mig avstånd och enligt narcissisten så är det inga och ha kvar i sitt liv, för nu inser narcissisten att jag har gått förlorad mot honom och han vann över mig och kunde äntligen ha mig för sig själv - i sitt eget maktmissbruk och kontroll.
För jag insåg tillslut att jag måste ta mig ur det här - såhär kan jag inte leva, jag vill inte leva utan mina vänner eller min familj. Det här är inte min framtid eller vad jag har önskat och tagit in i mitt liv. Mina vänner fick mig att förstå och inse vad det var för människa - En narcissist.
Han lät mig gå. Jag var fri, jag kände att en tung sten ramlade ur mina axlar och jag kunde lättare andas.
Men än var det inte över - Han sökte även sympati till mina vänner fortfarande och frågade dem om jag stod för mina fel och det var mitt fel att jag involverade honom i mitt liv och det var jag som förstörde allt. Mina vänner visste vad det var för typ av människa och ha och göra med, så dem visste exakt hur dem skulle hjälpa mig till att deala med en sådan person. Steg för steg.
Vi har fortfarande skriftiga bevis hur han nedvärderar, kränker och stalkar mig genom mina vänner för jag var "för feg" och bara blocka honom överallt på sociala medier och vågade inte ta en fight med honom, för han visste vad han gjorde - han ville fortfarande ha kontroll och manipulera mig. Men jag tänkte såhär: Att narcissisten har ingen talan om mitt liv längre, han var ju liksom borta ur mitt liv och hade inget och göra med vem jag är vem på sociala medier eller i verkligheten. Det är min frihet att göra vad jag vill nu, okej? DU SKA BORT UR MITT LIV.
Men jag var utanför det så mycket som möjligt när mina vänner hade kontrollen över situationen, för när jag var väl fick bli släppt av honom, så var jag fortfarande skärrad, nedbruten och trasigare än vanligt i både hjärta och själ, så mina vänner ville hjälpa mig genom att ha fortfarande koll på honom så inget skulle läckas ut om mig på något sätt och jag fick finna mitt lugn och min ro i själen efter allt. Men tillslut så insåg han att han kunde inte deala med dem längre, och tog bort alla mina vänner från hans sociala medier istället.
Nu är han borta. Påriktigt.
Jag vann tillslut.
Men mina tankar gick hela tiden: "Vad händer härnäst?" och kommer jag någonsin få tillbaka alla människor jag hade en gång i mitt liv tillbaka i mitt liv igen? Kommer dem och förstå hur det var och min livssituation då?
Ni anade inte hur den rädslan åt på mig hela tiden, hur jag fruktade varje dag till att folk såg ner på mig eller ville inte ens våga vara nära mig. Jag kände mig helt maktlös och otroligt nere av den tanken att jag var ens avsmak i ens liv.
Jag grät konstant, i princip varje dag av tanken.
Jag är värdelös, jag är ingen person som ingen vill ha i sitt liv.
JAG VAR VEDERVÄRDIG.
Men i själva verket var det inte så. Mina vänner kom tillbaka och jag har fått tillbaka många människor i mitt liv, som jag vet själv som är värt och ha i mitt liv och inget annat kan styra det.
Jag fick mitt liv tillbaka igen.
För alla förstod och dem såg vad jag gick igenom, dem tröstade mig, dem gav mig all kärlek och förståelse till en sådan livssituation och såg verkligen att det var inte jag som var problemet. Utan det var han som var det. Hela tiden.
Det var så otroligt fint och få det bekräftat att det verkligen var så med.
Tack alla ni som har hjälpt mig och öppnat ögonen & fick mig att inse att jag måste ta mig ur det.
Tack för att ni kom tillbaka i mitt liv och inte lämna mig.
Tack för eran förståelse, kärlek och värme jag får dagligen - för att återhämta mig helt och få tillbaka min styrka och livsglädje tillbaka.
Och efter allt detta, så kan jag upplevas som en tillbakadragen och mycket reserverad person, pga hans handlingar och hans metoder till att krossa mig helt. Men det är ganska förståeligt varför jag är som jag är nu. Ellerhur?
En psykisk misshandel i ett och ett halvårstid - är ett helvete. Tro mina ord.
För ni vet att oavsett form av misshandel, så är det misshandel.
Och oftast psykisk misshandel är nog utav dem värsta man kan nästa gå igenom som människa. I vanliga fall, ja.
Det är därför jag nu har nog med styrka och fått hinna landa mer med mig själv att jag vill faktiskt prata om det här för er alla och ta upp ämnet om det är att leva tillsammans med en narcissist och hur det leder till det destruktiva förhållandet man lever i.
Jag vill kunna ge er alla en chans att kunna prata om det, att kunna hjälpa er att öppna upp er om ni har varit med om något liknande och inte vågar berätta för någon.
Men jag är er stöttepelare och vill vara eran vägledare till att öppna er om ni har varit med om något som har varit traumatiskt eller riktigt hemskt.
Jag fick en rekommendation utav en nära vän att lyssna på en pod som heter "Älskade Psykopater" och där berättar människor sin del (både kvinnor och män) om hur det är att leva med en narcissist eller en psykopat. För dem är snarlika varandra, men det skiljer några strån ifrån hur sådana personligheter fungerar. Och jag har lyssnat på några avsnitt, så ni som är nyfiken eller vill gärna lyssna på det, så finns det på Spotify.
Sen kan ni och även jag som har varit med om en sådan situation - få mer förståelse och perspektiv till sådana personer och få mer öga för dessa varningsflaggor hos personen.
Det var allt jag hade och dela med mig för idag.
Jag hoppas att det har varit lärorikt och förståeligt från många plan och jag har kunnat gett er en inspiration till att öppna sig och våga berätta själv.
Jag har själv funderat på att sända live på Facebook och hålla snacket om hur det är leva tillsammans med en narcissist eller hur det är att leva i ett destruktivt förhållande, som det blev tillslut. Så kan vi allesammans dela med oss våra tankar, bolla våra frågor och svar och hjälpa varandra. Det skulle ha varit nyttigt tänker jag. Eller håller ni med?
Tycker ni att jag ska verkligen göra det - så skriv det på kommentarsfältet och varför jag bör göra det.
Tryck gärna på en utav emoijsarna om ni vill, så vore det uppskattat.
Vill ni dela detta och sprida min historia vidare, så får ni göra det.
Tack för mig.
Hoppas ni får en fantastisk dag.
Jag älskar er fantastiska medmännniskor.
Love, Josefine.